Vårt saliga hopp

Vårt saliga hopp

16 april 2020

Text: Bibelstudium av Berno Vidén. Transkribering & redigering av Melody Sundberg. Foto: One.com

Vad menar Bibeln när den talar om "vårt saliga hopp"? Det berättar Berno Vidén om i detta Bibelstudium. 

Bibelstudium av Berno Vidén 7 december 2019. Se videon här.

Transkribering och redigering av Melody Sundberg.

 

Vi börjar med att läsa några verser ur Paulus brev till Titus:

 

”Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet.” (Titus 2:11-13)

”Medan vi väntar på det saliga hoppet.” Det är ett av Bibelns absolut finaste uttryck när det handlar om tillkommelsen. Objektivt är uttrycket ”ett saligt hopp” stort i sig, något vi väntar på och ser fram emot. Jesus kommer medan vi väntar. Tänk att få leva hela sitt liv – att inrikta sitt liv - i väntan på det himmelska! På det eviga hoppet. Det här låter för många som verklighetsflykt, något som många människor har svårt att knyta an till. Men det finns en oerhörd hemlighet som jag vill att du ska lära känna. Att vänta Jesus är något väldigt reellt och påtagligt. Om du får möta Jesus till frälsning kommer det budskapet säga ”ja” och ”amen” också i ditt hjärta och liv. Men detta hopp är också subjektivt riktat till oss. Vi är en del av detta hopp och av denna salighet. Det står: ”Det saliga hoppet… att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet.” Halleluja! Mitt inre ropar ”amen” när jag tänker på detta.

 

Att födas på nytt

 

Många människor har inte det här hoppet. Vilka är vi som har det? Vad är det som utmärker just oss, från det som andra människor inte har? Vi ska läsa några Bibelord för att se vilka vi är, vad det är för något vi har, och vad det är som gör skillnad mellan den som tagit emot Jesus och den som inte har det här hoppet. I Johannesevangeliet undervisar Jesus en man som var väl bevandrad i skriften. Jesus tyckte att han borde ha känt till det här. Jesus säger till mannen:

 

 "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." (Joh 3:3)

 

Det handlar om en pånyttfödelse. Det är inget som har att göra med den första födelsen, när vi blir människor och biologiska varelser. Här ser vi att Gud ger någonting mer. Att få möta Jesus på det sättet, genom pånyttfödelsen, att få överlämna sig till honom… att låta honom utföra detta frälsningsverk i oss – det är så oerhört avgörande och betydelsefullt. Då man blir född på nytt blir man också medborgare i Guds rike, ett nytt rike. Vi ska läsa ett till Bibelställe, ur Bergspredikan i Matteusevangeliet. Jesus säger:

”Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matt 6:19-21)

 

Det här är också en egenskap vi kan knyta an till detta saliga hopp. Det handlar om allt som finns på jorden, allt vi så ofta förlitar oss på: Det materiella. Det kan till och med vara det livet handlar om, rikedom, eller allt det vi söker och ägnar så mycket tid åt. Men så missar vi det viktigaste: Att samla skatter i himlen. Här har vi återigen denna hemlighet som har med pånyttfödelsen att göra. Vi är medborgare i Guds rike och Jesus säger att vi får samla skattar i himlen. Hur gör vi det? Detta har att göra med det vi gör för Gud. Det vi gör för Honom består för evigt.

 

Det finns en sång som säger ”skall det bli några stjärnor i kronan jag får?” Att göra någonting för Gud kan handla om att vinna människor eller göra tjänster för Gud, eller att söka Guds rättfärdighet i denna orättfärdiga värld. Det står: ”Där din skatt är”. Detta är något som blir väldigt nära, för där dina tillgångar finns, där kommer ditt hjärta att vara. Tänk att få ha hjärtat i himlen och att samla stjärnor för den himmelska kronan! I Kolosserbrevet skriver Paulus till församlingen:

 

”Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.” (Kol 3:1)

 

Här har vi ytterligare en bit av detta nya liv: Vi är födda på nytt. Vi vet att Jesus dog för våra synder. Men vad hände? Han uppstod! Döden kunde inte behålla honom, och vi får också uppstå tillsammans med honom. Vi lever ett uppståndelseliv som Jesus har gett oss. Paulus uppmanar oss att söka det som finns där ovan. Budskapet är knutet till det saliga hoppet och till tillkommelsen. I Filipperbrevet skriver Paulus om detta medborgarskap:

 

”Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig.” (Fil 3:20-21)  

                                                                                            

Det är oerhört!

 

Det finns de som är statslösa och papperslösa, som inte har någon nation eller har något jordiskt skydd. Det kan vara stort att vara medborgare i ett land här på jorden, ha förmåner också vidare. Men här står om ett annat rike, och det väger högre. Det är värt mer! Halleluja, tänk att få vara medborgare i himlen, och veta att därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus. Det är sanning: Han själv har sagt att han ska komma igen.

 

Församlingen – En Kristi brud

 

Det finns ett uttryck i Bibeln som handlar om Kristi brud. När vi tänker på ett brudpar vet vi att först har två personer träffats och det har uppstått en förälskelse. Två människor börjar söka varandra och får mer och mer kontakt. De knyts samman och vill leva sina liv tillsammans. De ingår äktenskap, och vad händer? Jo, två människor blir ett. Vi ska läsa i Efesierbrevet. Där skriver Paulus:

”Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött.” (Ef 5:31)

 

Det finns något som har lett till denna förening, vi kan nämna det vid ordet kärlek: Man älskar varandra.

 

Paulus fortsätter: ”Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen.”

(Ef 5:32)

 

Vår relation med Jesus är inte bara att han är vår frälsare och att han räddat oss. Det finns något mer: Ett förhållande som bygger på tillit och kärlek. Han har älskat oss först och därför kan vi älska honom. Han har utgivit sig för oss, och nu vill vi ge våra liv och vårt allt för honom. Församlingen är Jesu brud. När vi läser om församlingen som har denna intima relation med Jesus - att vi är ett med honom - kan vi se hur Bibeln talar om bruden som gör sig redo. Vi ska läsa ett par Bibelcitat i Uppenbarelseboken:

”Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran, för Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo. (Upp 19:7).

Så står det här om en speciell dag: Lammets bröllop, en händelse att se fram emot. Bibeln nämner att Hans brud har gjort sig redo. Hur? Detta är något vi lever med. Även detta har med det saliga hoppet att göra. Jesus kommer för församlingen, han kommer för sin brud. I ett senare kapitel står det:

 

”En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru." Och han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. (Upp 21:9-10)

 

Här möter vi hustrun igen, Lammets hustru, som utgör en väsentlig del i den himmelska härligheten. I oss själva var vi förlorade och fördömda. Vi levde i den här världen under bojor och synd, åtskiljda från Gud och hans härlighet. Men så fick vi möta Jesus och blev nya människor. Vi blev pånyttfödda, nya människor och fick detta himmelska medborgarskap. Så står det hur bruden ska komma ned ovanifrån, det måste betyda att församlingen är tillsammans med brudgummen i himlen. Himlen är vårt medborgarskap. Vidare står det om församlingen:

 

”Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis.”. (Upp 21:11)

 

Det finns en Jesu liknelse i Matteusevangeliet som kommer i mina tankar nu: Där står om en pärla. En köpman fann en pärla som han köpte för ett dyrt pris, han betalade högt för pärlan. Här ser jag Jesus framför mig som lämnade himlens ära och kom ned till jorden för att köpa ”pärlan”; för att köpa människor och hela mänskligheten. Han betalade ett pris och gav varje människa möjligheten att få ett nytt liv. Han ger oss ett värde och fyller oss med denna himmelska härlighet. Vi blir rättfärdiggjorda genom Jesus, halleluja! Jesus kommer för sin församling, pris ske Gud.

 

Jesu tillkommelse – ett tröstens budskap

 

I första Tessalonikerbrevet uttrycker Paulus det saliga hoppet bland annat på detta sätt:

 

”När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren.” (1 Tess 4:16-17)

 

Vilket budskap det är, vilken salighet! Tänk att kunna ta till sig budskapet om Jesu tillkommelse och få det att harmonisera med vårt liv och vardag. Budskapet att Herren ska komma tillbaka är inget man ”klistrar på” som en dogm eller teologi som man kan läsa i kyrkobekännelser. Detta är något som berör oss i vardagen: Jesus kommer! Församlingen väntar Jesus och vi bör fråga oss om vi älskar hans tillkommelse och väntar på honom. I Hebreerbrevet står det:

 

”så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.” (Hebr 9:28).

 

Det är adventstid nu och snart jul. Många väntar på jul och högtid. Men det finns något så mycket större: Herren kommer, halleluja! Jesus ska träda fram och frälsa dem som väntar.

Tänk att få leva med detta årets alla dagar, och tänka att ”tänk om han kommer idag, eller imorgon, eller nästa dag”.

 

Vi läser Timoteusbrevet också. Paulus skriver om vad som väntar honom. Han inser att hans jordiska liv snart är över, att han fullbordat sitt lopp.

 

”Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst.” (2 Tim 4:8)

 

Hör du kärleken Paulus har till Herrens tillkommelse? Tänk att få älska Hans tillkommelse! Vi läser om att ”vänta” och ”älska”. Vi inser att detta är något som går på djupet, det är inte bara etiketter och former. Det är en livsstil. Jesus kommer!

 

I Tessalonikerbrevet skriver Paulus om tillkommelsen, uppryckelsen och att vi alltid ska vara hos Herren. Han skriver också:

 

”Trösta därför varandra med dessa ord” (1 Tess 4:18).

 

Det betyder att vi bör styrka och påminna varandra om att Herren kommer. Vi bör tala om det och leva i det. Det fanns ett hälsningsord hos de första kristna: Maranata, som betyder ”Du vår Herre, kom.”. De tidiga kristna levde under förföljelse och svårigheter, men så hälsade de varandra med ”Maranata”. Det gav styrka och hopp, och det är något vi får fortsätta ropa ut: Herren kommer!

 

I härlighet och makt

 

Vi går tillbaka till versen vi läste inledningsvis, ”medan vi väntar på det saliga hoppet.” När Jesus kommer ska han inte komma som han gjorde första gången. Då kom han och blev som en av oss, och inte bara det: Han ödmjukade, böjde sig och gick under människan – och lyfte människan. Paulus skriver till Filipperna om hur det var när Jesus kom första gången:

”Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.”
(Fil 2:6-8)

 

Det är vår räddning, syskon. Jesus ödmjukade sig och blev lydig, och Han gav sitt liv. I Markusevangeliet står det:

 

”Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.” (Mark 10:45)

 

Jesus kom och sökte upp det som var förlorat, och räddade oss. Vi är nya skapelser i Honom. Men vi vet också att han ska komma igen, men på ett annat sätt. Denna gång kommer han inte för att återigen bära denna smärta han redan burit. Synden är redan besegrad en gång för alla på Golgata. Denna gång ska han komma i härlighet och makt. Här läser vi tre verser som handlar just om det.

 

”Så ska han styrka era hjärtan och göra dem fläckfria i helighet inför vår Gud och Far när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga.” (1 Tess 3:13)

 

Det blir sannerligen ett intåg i den här världen, då han kommer med alla sina heliga, pris ske Gud! Vidare står det i Uppenbarelseboken:

 

”Se, han kommer med molnen, och varje öga ska se honom, även de som genomborrat honom. Och jordens alla stammar ska jämra sig för hans skull. Ja, amen.” (Upp 1:7).

I Filipperbrevet skriver Paulus:

”… för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära.” (Fil 2:10)

Det finns många fler bibelversar som talar om tillkommelsen, då Jesus sätter fötterna på Oljeberget. Den stund han kommer tillbaka till denna jord i makt och härlighet, ska församlingen vara med honom. Han kommer med sin brud! Det vi läste visar att han tidigare hämtat hem de som hör honom till, församlingen. Vårt uppdrag här och nu är att vädja till och vittna för människor, att visa att vägen till livet är att ta emot Jesus här och nu. Det är att säga ja till Honom och få delaktighet av detta saliga hopp! Jag avslutar med att läsa i Uppenbarelseboken:

 

”Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.” (Upp 21:2)

 

"Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru." Och han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud.  Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis.” (Upp 21:9-11)

 

Det handlar om vårt saliga hopp. Brud och brudgum förenas, Kristus och församlingen är ett. Du kan redan här och nu få uppleva denna förening genom att säga ja till Jesus och bli frälst.  Den tid vi lever är en nådens tid, en nådatid som Gud har gett. Men det står i Bibeln att ”ingen tid skall mer givas”. Tiden är en begränsad gåva med ett slut. Det här är stort för det mänskliga förståndet att kunna omfatta, men Herren har gett oss ett evigt liv. Pris ske Gud!

 

Vi ska tacka Jesus för vårt saliga hopp. Låt oss aldrig förminska tillkommelsen eller låta det bli en tradition. Låt oss istället leva i den! Älska Jesus, för då kommer du också älska hans tillkommelse. Då kommer du vara ett salt och ett ljus för människor här i tiden, ett hoppets förmedlare i många människors mörker - för Jesus är ljuset.

 

Han är världens ljus.

 

Amen.

 

 

Fotograf Melody Sundberg

Boka mig

Eller maila till: ms@melodysundberg.com

Melody Sundberg finns i Örebro.

Följ mig

Copyright © Melody Sundberg 2015 - 2020